onsdag 27 augusti 2008
Det finns många sätt att säga det på
Nu har jag skickat iväg ännu en ansökan och precis när jag skulle skicka slog någon på en gong gong här i biblioteket! Jag tror att det betyder att de stänger snart, med visst är det ett litet lustigt sätt att kommunicera det på?
måndag 25 augusti 2008
fredag 22 augusti 2008
Jag sjunger bättre än jag skriver
En veckas arbetslöshet går hiskligt fort. Jag hann inte:
- Hänga med gudsonen Wilmer, Alex och Walter
- Sy nya gardiner (nästa helg kanske)
- Städa garderoben (kanske lika bra att vänta till sommarkläderna definitivt ska bort)
- Bygga den vägglampan som jag har planerat i minst ett år
- Storstädat (självputsande fönster hade varit smidigt)
- Läst, har två böcker på gång samtidigt
Men å andra sidan har jag lyckats hålla min detox, tränat, sökt jobb och idag har jag till och med varit hos min underbara sångcoach. Det sistnämnda i samband med den fantastiska uppsättningen av Mamma Mia som jag såg igår får mig att undra; är det verkligen journalistik jag ska hålla på med?
- Hänga med gudsonen Wilmer, Alex och Walter
- Sy nya gardiner (nästa helg kanske)
- Städa garderoben (kanske lika bra att vänta till sommarkläderna definitivt ska bort)
- Bygga den vägglampan som jag har planerat i minst ett år
- Storstädat (självputsande fönster hade varit smidigt)
- Läst, har två böcker på gång samtidigt
Men å andra sidan har jag lyckats hålla min detox, tränat, sökt jobb och idag har jag till och med varit hos min underbara sångcoach. Det sistnämnda i samband med den fantastiska uppsättningen av Mamma Mia som jag såg igår får mig att undra; är det verkligen journalistik jag ska hålla på med?
torsdag 21 augusti 2008
Får jag gå på musikal nu?
I förmiddags tog jag mig till biblioteket, skaffade en kod till datorerna och sedan kunde jag äntligen skriva klart mina ansökningar i Word. Det var faktiskt riktigt trevligt, jag satt bredvid en kvinna med Downs Syndrom som jag fick passa på att hjälpa lite. Det är helt klart bibblan jag kommer hänga på i framtiden när jag ska söka jobb.
Nu har jag alltså skickat lite spontana ansökningar till kvällisarna och Meter. Det är svårt att skicka ansökningar när man inte ens sett någon annons tycker jag, men värt ett försök.
Ikväll blir det den internationella versionen av Mamma Mia, musikalen och i morgon har jag sånglektion. Vilket avslut på min "lediga" vecka!
Nu har jag alltså skickat lite spontana ansökningar till kvällisarna och Meter. Det är svårt att skicka ansökningar när man inte ens sett någon annons tycker jag, men värt ett försök.
Ikväll blir det den internationella versionen av Mamma Mia, musikalen och i morgon har jag sånglektion. Vilket avslut på min "lediga" vecka!
onsdag 20 augusti 2008
Fortfarande inga skickade ansökningar
Nu har jag precis varit på AF och de förlät mig för att jag var sjuk imorse. Frågan är om jag kommer förlåta dem för deras stenåldersdatorer. Deras datorer är liksom inte som en vanlig dator där man kan se skrivbordet och öppna vilka program man vill, nej, ALLT ska gå genom något slags "jag-har-inget-jobb-användargränssnitt" där man i princip inte kan göra ett dugg. Allt är liksom dolt och man kan bara ha ett fönster öppet i taget.
Jag hade till exempel ett CV från tidigare som jag vill ändra lite saker i, men på min egen dator har jag inte Word. Eftersom jag gärna vill skicka CV:t som just ett worddokument så tänkte jag att jag kunde ändra det lite på AF och skicka det därifrån, för Word har de på sina datorer, om än något svårtillgängligt. Jag hade dokumentet i min hotmail, som jag lyckades komma in på (shit vilka framsteg de gjort, för fem år sen kunde man inte surfa alls på jobbsökardatorerna). Följande konversation utspelades mellan mig och kvinnan som jag kallar AF.
Jag: Men var kan jag spara mitt CV sen då?
AF: Spara?
Jag: Ja, jag måste väl kunna spara den någonstans innan jag bifogar det?
Tystnad
Nu kom vi aldrig till det problemet för det gick absolut inte att öppna den bifogade filen. Men det går jättebra att öppna ett nytt word-dokument och börja om från början! För det vill man ju VERKLIGEN JÄTTEGÄRNA göra när man redan har ett CV som funkar. Kom igen, varför kan man inte ha datorer som fungerar på vanligt sätt? Jag måste alltså gå till biblioteket och låna datorn där för att skicka mina ansökningar... Smidigt!
I am telling you, det finns en anledning till att folk har svårt att få jobb, man kan ju fasiken inte ens redigera en ansökan på Arbetsförmedlingen!
Jag hade till exempel ett CV från tidigare som jag vill ändra lite saker i, men på min egen dator har jag inte Word. Eftersom jag gärna vill skicka CV:t som just ett worddokument så tänkte jag att jag kunde ändra det lite på AF och skicka det därifrån, för Word har de på sina datorer, om än något svårtillgängligt. Jag hade dokumentet i min hotmail, som jag lyckades komma in på (shit vilka framsteg de gjort, för fem år sen kunde man inte surfa alls på jobbsökardatorerna). Följande konversation utspelades mellan mig och kvinnan som jag kallar AF.
Jag: Men var kan jag spara mitt CV sen då?
AF: Spara?
Jag: Ja, jag måste väl kunna spara den någonstans innan jag bifogar det?
Tystnad
Nu kom vi aldrig till det problemet för det gick absolut inte att öppna den bifogade filen. Men det går jättebra att öppna ett nytt word-dokument och börja om från början! För det vill man ju VERKLIGEN JÄTTEGÄRNA göra när man redan har ett CV som funkar. Kom igen, varför kan man inte ha datorer som fungerar på vanligt sätt? Jag måste alltså gå till biblioteket och låna datorn där för att skicka mina ansökningar... Smidigt!
I am telling you, det finns en anledning till att folk har svårt att få jobb, man kan ju fasiken inte ens redigera en ansökan på Arbetsförmedlingen!
Ajöss trovärdighet, hallå vikariat!
Idag var dagen D för infomötet på Arbetsförmedlingen. Prick åtta satte alarmet igång på min mobil, men jag kände snart att något inte var som det skulle. Jag mådde sjukt illa, men insåg att det inte skulle se bra ut om jag inte dök upp till det där mötet. Med snurrigt huvud tog jag mig till köket för att få i mig lite vatten. Jag observerade med skräckblandad fascination hur armen med dricksglaset skakade. Jag är ju aldrig sjuk, vad händer?
Tillbaka till sängen, bara vila lite. Nyhetsmorgon skrålade med Alexander Skarsgård som gäst och efter en liten paus gjorde jag ytterligare en styrkeinsats och fick på mig jeans och en tröja. Vila lite mer. Min förhoppning var att om jag bara gav det lite tid så skulle det försvinna. Tio över nio, tjugo minuter innan mötet skulle börja insåg jag att det skulle vara en omöjlighet att sätta sig på cykeln och trampa iväg till Arbetsförmedlingen Kultur. Nog finns det många konstiga människor där, men jag är inte säker på att de skulle tolerera en spyende journalist. Halsont och förkylningar kan man liksom hantera och ignorera, men varje rörelse jag gjorde förde mig närmare en bön hos porslinsguden.
På pappret står det att min ersättning skulle dras in om jag inte dyker upp, så jag ringer för att sjukanmäla mig, tjugo minuter innan mötet. Mannen som svarar är förstående när jag förklarar "Jag är aldrig sjuk, men idag mår jag jätteilla, så jag kan inte komma".
Till och med i mina egna öron låter det som "Jag söp hela natten och skiter blankt i det där jävla infomötet". Jag lovar att dyka upp så fort jag känner mig bättre och boka in en ny tid.
Skit också, jag hade verkligen sett fram emot det där mötet, det var den enda tiden som jag behövde inställa mig på. Nästan som att ha något viktigt att göra liksom. Efter samtalet halvsov jag i några timmar och vaknade av att mobilen ringde. Det var alltombarn.se som behövde en vikarie i två veckor. Yaaay, på måndag jobbar jag igen! Trodde inte att man kunde vila sig till jobb.
Nu mår jag i alla fall bättre och jag har till och med klurat ut vad mitt tillfälliga illamående berodde på: Sockerabstinens. Från och med i måndags startade jag nämligen en Detox samtidigt som min arbetslöshet. Målet är att rensa kroppen från gifter och slaggprodukter och i mitt fall också minska mitt enorma sug efter sötsaker. Rent praktiskt så dricker jag örter som verkar utrensande, undviker socker, kaffe, mjölkprodukter och kolhydrater. Det är en hel vetenskap kan jag säga, i mitt fall tar jag det även försiktigt med frukt eftersom jag vill minska sockerintaget rejält. De första dagarna kan man tydligen må lite dåligt på grund av sockerabstinensen och att gifterna som levern lagrat släpps ut i blodet... Låter skitäckligt faktiskt, men hoppas att jag överlever.
Nu drar jag till AF med min ärligaste uppsyn. Ska skicka massa ansökningar idag. :)
Tillbaka till sängen, bara vila lite. Nyhetsmorgon skrålade med Alexander Skarsgård som gäst och efter en liten paus gjorde jag ytterligare en styrkeinsats och fick på mig jeans och en tröja. Vila lite mer. Min förhoppning var att om jag bara gav det lite tid så skulle det försvinna. Tio över nio, tjugo minuter innan mötet skulle börja insåg jag att det skulle vara en omöjlighet att sätta sig på cykeln och trampa iväg till Arbetsförmedlingen Kultur. Nog finns det många konstiga människor där, men jag är inte säker på att de skulle tolerera en spyende journalist. Halsont och förkylningar kan man liksom hantera och ignorera, men varje rörelse jag gjorde förde mig närmare en bön hos porslinsguden.
På pappret står det att min ersättning skulle dras in om jag inte dyker upp, så jag ringer för att sjukanmäla mig, tjugo minuter innan mötet. Mannen som svarar är förstående när jag förklarar "Jag är aldrig sjuk, men idag mår jag jätteilla, så jag kan inte komma".
Till och med i mina egna öron låter det som "Jag söp hela natten och skiter blankt i det där jävla infomötet". Jag lovar att dyka upp så fort jag känner mig bättre och boka in en ny tid.
Skit också, jag hade verkligen sett fram emot det där mötet, det var den enda tiden som jag behövde inställa mig på. Nästan som att ha något viktigt att göra liksom. Efter samtalet halvsov jag i några timmar och vaknade av att mobilen ringde. Det var alltombarn.se som behövde en vikarie i två veckor. Yaaay, på måndag jobbar jag igen! Trodde inte att man kunde vila sig till jobb.
Nu mår jag i alla fall bättre och jag har till och med klurat ut vad mitt tillfälliga illamående berodde på: Sockerabstinens. Från och med i måndags startade jag nämligen en Detox samtidigt som min arbetslöshet. Målet är att rensa kroppen från gifter och slaggprodukter och i mitt fall också minska mitt enorma sug efter sötsaker. Rent praktiskt så dricker jag örter som verkar utrensande, undviker socker, kaffe, mjölkprodukter och kolhydrater. Det är en hel vetenskap kan jag säga, i mitt fall tar jag det även försiktigt med frukt eftersom jag vill minska sockerintaget rejält. De första dagarna kan man tydligen må lite dåligt på grund av sockerabstinensen och att gifterna som levern lagrat släpps ut i blodet... Låter skitäckligt faktiskt, men hoppas att jag överlever.
Nu drar jag till AF med min ärligaste uppsyn. Ska skicka massa ansökningar idag. :)
tisdag 19 augusti 2008
Den som kom på Nikes slogan var ett geni
Att vara arbetslös är så mycket bättre när det är soligt ute. Men nu börjar jag få lite ångest för att jag inte har sökt något av jobben som jag bestämde mig för redan i förra veckan. Det är alltid något som kommer emellan och så fort jag börjar skriva så stöter jag på något tramsigt formuleringsproblem. Vad är smartast att framhäva med mig och vad gör jag smartast i att dölja? Jag får helt enkelt en släng av prestationsångest och tänker att om jag väntar lite så kommer nog inspirationen snart. Imorgon går det bättre.
Well, jag har väntat i en vecka nu och de där gyllende idéerna som skulle säkra min plats på en het redaktion har liksom inte infunnit sig. Det är då min läromästare Wille uppenbarar sig, som genom en dallrig hägring tittar han på mig med allvarlig uppsyn och orden han säger får en sakral efterklang:
Lös uppgiften
Efter tre års studier av ingresser, intervjuteknik, feature och medieteknik så är det den viktigaste lärdomen. Självklart vill man skriva den roligaste, bästa och mest underfundiga ansökan, men ibland måste man bara släppa alla krav man har på sig själv och bara lösa uppgiften. Just do it!
Det är det jag ska göra nu.
Well, jag har väntat i en vecka nu och de där gyllende idéerna som skulle säkra min plats på en het redaktion har liksom inte infunnit sig. Det är då min läromästare Wille uppenbarar sig, som genom en dallrig hägring tittar han på mig med allvarlig uppsyn och orden han säger får en sakral efterklang:
Lös uppgiften
Efter tre års studier av ingresser, intervjuteknik, feature och medieteknik så är det den viktigaste lärdomen. Självklart vill man skriva den roligaste, bästa och mest underfundiga ansökan, men ibland måste man bara släppa alla krav man har på sig själv och bara lösa uppgiften. Just do it!
Det är det jag ska göra nu.
måndag 18 augusti 2008
JAG kanske borde jobba på AF?
Nu har jag läst igenom pappren med alla uppgifter som jag fick på Arbetsförmedlingen. Den snälla men något virriga kvinnan som skrev in mig lyckades med detta stycke konst (återgivet ordagrant):
"Har arbetat som webredaktör till SR under två år. Därefter har M arbetat som reporter och webredaktör till TV4.punkt se. Söker aktivt men har något klart".
Det är känns väldigt institutionellt i att bli kallad begynnelsebokstaven i ens förnamn, men jag förlåter henne för det. Det är mest allt det andra som oroar mig, vadå "men har något klart?" Riskerar jag att få handläggaren från hell bara för att min handlingsplan är helt uppfuckad?
Jag tänker definitivt skolka från CV-kursen.
"Har arbetat som webredaktör till SR under två år. Därefter har M arbetat som reporter och webredaktör till TV4.punkt se. Söker aktivt men har något klart".
Det är känns väldigt institutionellt i att bli kallad begynnelsebokstaven i ens förnamn, men jag förlåter henne för det. Det är mest allt det andra som oroar mig, vadå "men har något klart?" Riskerar jag att få handläggaren från hell bara för att min handlingsplan är helt uppfuckad?
Jag tänker definitivt skolka från CV-kursen.
Arbetsförmedlingen Kultur ligger i alla fall jättefint...
...längst upp vid Münchenbryggeriet där man har utsikt över hela Riddarfjärden. Jag tvivlar på att alla andra arbetsförmedlingar har ett sådant flott läge. Arbetsförmedlingen Bygg till exempel, fan vilken tur att jag inte måste gå dit! Fast det är säkert ingen som behöver det, arbetslösa kulturarbetare finns det däremot gott om.
På AF Kultur uppstod idag något som de vänliga handläggarna beskrev som "huggsexa om kölapparna". Ja, man kan väl säga att jag inte var ensam om att vara kulturarbetare mellan jobb. En kulturkuf med några pärmar i händerna gick till och med så långt så att han högt deklarerade:
"Det är min tur nu!" när en tjej försökte smita mellan med en fråga.
Man kan ju alltid försöka ge sken av att man har viktigare saker för sig än att stå i kö på Arbetsförmedlingen hela dagarna. Men sanningen är den att man inte har ett dugg annat vettigt att göra. Smallville-repriser har väl ett visst underhållningsvärde men kan knappast klassas som vettiga.
Kvinnan som knappade in mig på datorn hade för övrigt konstiga sätt att skriva saker på. Hon skrev att jag hade jobbat till Sveriges Radio. Jag ville inte verka näsvis men när hon frågade om ytterligare anställningar så accentuerade jag på Tv4. Men det hjälpte inte för hon skrev till i alla fall. Handläggarna kanske har ett hemligt kodspråk som de kommunicerar på? Eller så blev hon stressad av den där mobilen som skulle ringa snart eller så var hon egentligen själv arbetslös konstnär med dyslexi som fick stanna på AF Kultur istället för att måla.
Jag har yogat också idag, DET var visserligen vettigt, men fasiken vad jobbigt! Är det meningen att man ska ha ont överallt under tiden som man utövar yoga? Eller är jag bara totalt osmidig?
Från och med idag är jag alltså arbetslös. Givetvis får du följa med när jag söker jobb och gör mitt bästa för att återgå till ett liv med trevliga kollegor och sura chefer. För det är det så det borde vara.
På AF Kultur uppstod idag något som de vänliga handläggarna beskrev som "huggsexa om kölapparna". Ja, man kan väl säga att jag inte var ensam om att vara kulturarbetare mellan jobb. En kulturkuf med några pärmar i händerna gick till och med så långt så att han högt deklarerade:
"Det är min tur nu!" när en tjej försökte smita mellan med en fråga.
Man kan ju alltid försöka ge sken av att man har viktigare saker för sig än att stå i kö på Arbetsförmedlingen hela dagarna. Men sanningen är den att man inte har ett dugg annat vettigt att göra. Smallville-repriser har väl ett visst underhållningsvärde men kan knappast klassas som vettiga.
Kvinnan som knappade in mig på datorn hade för övrigt konstiga sätt att skriva saker på. Hon skrev att jag hade jobbat till Sveriges Radio. Jag ville inte verka näsvis men när hon frågade om ytterligare anställningar så accentuerade jag på Tv4. Men det hjälpte inte för hon skrev till i alla fall. Handläggarna kanske har ett hemligt kodspråk som de kommunicerar på? Eller så blev hon stressad av den där mobilen som skulle ringa snart eller så var hon egentligen själv arbetslös konstnär med dyslexi som fick stanna på AF Kultur istället för att måla.
Jag har yogat också idag, DET var visserligen vettigt, men fasiken vad jobbigt! Är det meningen att man ska ha ont överallt under tiden som man utövar yoga? Eller är jag bara totalt osmidig?
Från och med idag är jag alltså arbetslös. Givetvis får du följa med när jag söker jobb och gör mitt bästa för att återgå till ett liv med trevliga kollegor och sura chefer. För det är det så det borde vara.
Etiketter:
AF,
arbetsförmedlingen,
arbetslös,
Kultur,
mellan jobb,
yoga
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


