Ajöss trovärdighet, hallå vikariat!

Idag var dagen D för infomötet på Arbetsförmedlingen. Prick åtta satte alarmet igång på min mobil, men jag kände snart att något inte var som det skulle. Jag mådde sjukt illa, men insåg att det inte skulle se bra ut om jag inte dök upp till det där mötet. Med snurrigt huvud tog jag mig till köket för att få i mig lite vatten. Jag observerade med skräckblandad fascination hur armen med dricksglaset skakade. Jag är ju aldrig sjuk, vad händer?

Tillbaka till sängen, bara vila lite. Nyhetsmorgon skrålade med Alexander Skarsgård som gäst och efter en liten paus gjorde jag ytterligare en styrkeinsats och fick på mig jeans och en tröja. Vila lite mer. Min förhoppning var att om jag bara gav det lite tid så skulle det försvinna. Tio över nio, tjugo minuter innan mötet skulle börja insåg jag att det skulle vara en omöjlighet att sätta sig på cykeln och trampa iväg till Arbetsförmedlingen Kultur. Nog finns det många konstiga människor där, men jag är inte säker på att de skulle tolerera en spyende journalist. Halsont och förkylningar kan man liksom hantera och ignorera, men varje rörelse jag gjorde förde mig närmare en bön hos porslinsguden.

På pappret står det att min ersättning skulle dras in om jag inte dyker upp, så jag ringer för att sjukanmäla mig, tjugo minuter innan mötet. Mannen som svarar är förstående när jag förklarar "Jag är aldrig sjuk, men idag mår jag jätteilla, så jag kan inte komma".
Till och med i mina egna öron låter det som "Jag söp hela natten och skiter blankt i det där jävla infomötet". Jag lovar att dyka upp så fort jag känner mig bättre och boka in en ny tid.

Skit också, jag hade verkligen sett fram emot det där mötet, det var den enda tiden som jag behövde inställa mig på. Nästan som att ha något viktigt att göra liksom. Efter samtalet halvsov jag i några timmar och vaknade av att mobilen ringde. Det var alltombarn.se som behövde en vikarie i två veckor. Yaaay, på måndag jobbar jag igen! Trodde inte att man kunde vila sig till jobb.

Nu mår jag i alla fall bättre och jag har till och med klurat ut vad mitt tillfälliga illamående berodde på: Sockerabstinens. Från och med i måndags startade jag nämligen en Detox samtidigt som min arbetslöshet. Målet är att rensa kroppen från gifter och slaggprodukter och i mitt fall också minska mitt enorma sug efter sötsaker. Rent praktiskt så dricker jag örter som verkar utrensande, undviker socker, kaffe, mjölkprodukter och kolhydrater. Det är en hel vetenskap kan jag säga, i mitt fall tar jag det även försiktigt med frukt eftersom jag vill minska sockerintaget rejält. De första dagarna kan man tydligen må lite dåligt på grund av sockerabstinensen och att gifterna som levern lagrat släpps ut i blodet... Låter skitäckligt faktiskt, men hoppas att jag överlever.

Nu drar jag till AF med min ärligaste uppsyn. Ska skicka massa ansökningar idag. :)